Graviditeten hittils

Har vart en berg och dalbana med alla olika känslor hit och dit.
Det har vart väldigt väldigt mycket runt omkring mig som gjort att jag inte kunnat slappna av, men nu börjar allting att falla på plats, äntligen!

Jag har än så länge haft en väldigt bra/lättsam graviditet.

Ifrån början hade jag illamående och sömnattacker.
Jag blev så trött helt plötsligt så jag inte visste vart jag skulle ta vägen, det var fruktansvärt jobbigt när man var hemma hos någon vän och när man sen skulle ta bilen hem när man blivit så otroligt trött. Det låter nog väldigt konstigt att det kan vara jobbigt att helt plötsligt bli så trött, men sant är det :P

Nu mår jag superbra, förutom bröst som läcker, vatten i fingrar och ben, halsbränna och magen som spänner.
Men på något sätt är det underbart, eftersom att det hör till :)
Det är så underbart att ligga och titta på magen och se ur den rör sig när bebisen sparkar och även att alla andra nu kan känna den tydligt.

Jag kan inte förstå hur jag redan kan älska någon jag inte känner ♥
Längtan efter mitt lilla hjärta är otrolig!
Kommentera (0)
Publicerat i Me, myself and I / Länk till inlägget

   

Mitt lilla hjärta och jag

Mitt lilla hjärta:

Väger nu 800 gram och är 27 cm lång från huvud till rumpa.
Hjärtat har fullt funktionsdugliga händer och fingrarna har naglar . Dygnsrytmen är mer tydlig.
Hjärtat har perioder då det är vaket och det sover på mer bestämda tider. Skelettet fortsätter att hårdna.
 
Jag:

Är nu inne i den tredje trimestern

En del kvinnor kanske har lättare att få kramper i vaderna? Kanske blir du ofta kissnödig? Nu beror det på att livmoderns tyngd och barnet trycker ner på urinblåsan. Gravida kvinnor får lättare urinvägsinfektion än när de inte väntar barn. Tillhör du dem som har haft återkommande urinvägsinfektioner bör du vara extra uppmärksam på eventuella symptom som sveda och trängningar när du kissar. Drick rikligt, gärna vatten med citron eller tranbär i, för att förebygga nya besvär. Runt vecka 25 går de flesta gravida kvinnor till barnmorskan för en kontroll. Nu
börjar mätningen av livmoderns tillväxt. Med ett måttband mäter barnmorskan måttet mellan blygdbenet, symfysen och livmoderns övre kant, fundus. Det så kallade SF-måttet ritas in på en kurva. Normalvärdet ligger ungefär på 23 cm plus eller minus några centimeter. Det
spelar inte så stor roll hur just ditt mått är. Det viktiga är att måttet följer sin egen kurva utan några dramatiska avvikelser uppåt eller nedåt.

Kommentera (0)
Publicerat i Me, myself and I / Länk till inlägget