Var på vändningsförsök idag eftersom att min bebis inte har vänt sig som den skall göra.
Han tog ett hårt grepp om magen och tryckte upp rumpan och tryckte ned huvudet och maserade hårt en liten stund för att försöka få bebisen till att göra en kullebytta framåt och hamna nedåt med huvudet, detta gjorde han två gånger utan att få något resultat. Bebisen vill helt enkelt inte ligga upp och ner och har nu bestämt sig för att ligga kvar såhär.
Planerat snitt blir den 1 augusti och det känns nervöst!
Det känns väldigt bra att veta när bebisen kommer till världen, men samtidigt känner jag mig ledsen och besviken med tanke på att jag gått och längtat sedan ifrån början efter att få vara med om en riktig förlossning. Att sitta hemma och räkna värkarna osv osv. Och nu skall jag istället åka till näl, (förlossningen) den 1 augusti och ringa på klockan och gå in utan värkar för att sedan få barnet urplockat genom operation.
Han sade att det kan disskuteras om alternativ sätesbjudning (att jag föder barnet med rumpan ut först) men var nogamed att säga att han rekomenderade kejsarsnitt för att det fanns sådana risker med att föda med rumpan först. Och finns det större risker att det händer något vill jag absolut inte riskera det, så jagvalde kejsarsnitt!

De har vart och tapetserat hos mig nu, äntligen! Så nu kan jag ställa allt på rätta, sätta upp gardiner, lampor, få hem vardagsrummsbordet, sätta upp hyllor osv.osv. ska bli så rolit att förbereda men samtidigt väldigt stressat med tanke på att jag jobbar till den 24:e Juli och sedan kusten några dagar, behöver verkligen hinna ta igen mig innan bebisen kommer!
Jag kan inte beskriva med ord för hur mycket jag längtar nu när jag vet att om exakt två veckor ligger jag på bb med bebisen på bröstet ♥